Osteopati, ont i ryggen och ischias
Ont ryggen är den absolut vanligaste åkomman. Nästan alla har någon gång under livet haft ont i ryggen. Ryggraden består av kotor som ledar till varandra med diskar som ska fungera stötdämpande och tryckavlastande för lederna i ryggen. Det är när denna funktion inte fungerar som vi får problem. Mellan varje kotpar träder också en nervrot ut som i sin tur kommer att ge upphov till flera grenar / nerver. Varje nerv ska försörja en del av kroppen, en muskel eller tex ett organ. Kring lederna och diskarna i kotpelaren finns också muskler som ska se till att vi håller balansen oavsett vad vi gör. När en led eller ett kotpar fungerar snett eller skevt kommer problem att uppstå. Även om vi står väldigt framåtlutade så måste dessa muskler vara mothållande så vi inte trillar framåt. Om vi måste stå så för länge kan inte musklerna återhämta sig utan börjar bli trötta , försvagade och får tillslut väldigt dålig blodförsörjning. Detta kommer att leda till ryggproblem och smärta. Pågår en dålig hållning i flera år kan detta även leda till sk diskbråck, då diskens innehåll också kommer att försämras pga den dåliga blod försörjningen. Ibland kan det tom bli så illa att man måste operera. Även smärta ner i benen kan förekomma vid ryggproblem , pga de nervrötter som går ut från ryggen och som bla försörjer benets och fotens muskler. Även nerverna som försörjer tarmarna utgår härifrån. Ibland får man därför även titta på magen och dess funktion. Det kan ibland tex vara en förstoppning som orsakar ryggsmärtan. Som osteopat tittar man mycket på flera olika mekanismer som kan orsaka denna felbelastning i ryggen som ger själva smärtan. Att ha ont i ryggen är bara själva symtomet och det är viktigt att titta på varför det onda uppstått. Därför tittar man även på hela kroppshållningen och inte bara på just det ställe det gör ont. För en del kan det verka märkligt att man kanske tittar på foten när det är ryggen som gör ont.
Några av de vanligaste åkommorna vid ont i ryggen är:
Ryggskott (Akut lumbago)
Ryggskott är en av de vanligaste åkommorna som drabbar ryggen. De flesta brukar drabbas av det när de “bara” ska plocka upp något från marken eller lyfta ett föremål. En del upplever det då som att det smäller till i ryggen och att de sedan fastnat i ett läge. När man drabbats av ryggskott går man ofta i ett framåtlutat läge och har svårt att räta på ryggen. Ryggskott är oftast bara droppen som får bägaren att rinna över, och ryggkotpelarens leder och muskler har ofta varit i dålig kondition under en längre tid. När själva ryggskottet dyker upp så får de muskler som finns närmast ryggkotornas leder en slags kramp eller spasm. Ibland kan även de nerver som träder ut från ryggen hamna lite i kläm och skapa smärta. Vad som är viktigt när man får akut ont i ryggen är att man inte bara ligger och vilar. Det bästa är om man så fort som möjligt kommer upp och rör på sig. Ibland kan ett ryggskott vara så illa att det liknar ett diskbråck.
Diskbråck / buktande disk
Diskbråck betyder att de geleliknande diskar som ligger mellan varje kotpar i ryggen börjar att bukta utåt eller bakåt. Diskbråck kan te sig på flera olika sätt och olika grad. I det värsta fallet går det strålande smärta ut i benet med nedsatt känsel och nedsatt kraft. Man kan tex ha svårt att lyfta foten från marken. I vissa svåra fall töms även blåsan okontrollerat. Detta är dock inte så vanligt, men vid dessa tillfällen måste läkarvård uppsökas omedelbart, ibland krävs operation. De vanligaste symtomen på diskbråck är strålande smärta ut i benet, även så kallad ischias, och liknande symtom som vid ryggskott. Vissa diskbråck märks inte alls av utan syns bara vid röntgen av ryggen. Det som ger den strålande smärtan ut i benet är att disken trycker mot den nervrot som träder ut från ryggen. Att läka ett diskbråck kan ta tid och rehabiliteringen är viktig.
Ischiassmärta
Ischiassmärta kan bero på flera olika saker. Ischiasnerven är en väldigt stor nerv som utgår från nedre delen på ryggen och går sedan ner i benet för att försörja benets muskulatur. När denna nerv kommer i kläm kan detta ge smärta. Ibland är det bara smärta i sätet eller på baksidan av låret men ibland även längs hela benets baksida ner till foten. Det senare är vanligast vid tex diskbråck. Den kan även ge smärta vid ryggskott och ibland har den även kommit i kläm i höften. I höften löper nerven bakom och i vissa fall rakt igenom en liten muskel som heter M. piriformis. Om denna muskel blir förkortad, spänd och stel kan den trycka på nerven så att smärta uppstår. Behandlingen av detta tillstånd innebär att man behandlar det som är orsaken till smärtan.
Artros / ledförslitning
Detta drabbar även ryggens leder och kan ge upphov till smärta och stelhet. Det vanligaste är att man är stel på morgonen och att det blir lättare att röra sig efter hand man kommer igång och börjar att röra sig. Ledförslitning är en process som tar lång tid och drabbar framför allt de som är över medelåldern. Ledytans brosk som ska se till att det finns en bra glidyta emellan ledhuvudet och ledhålan börjar försvinna och slitas ut. När detta skikt försvinner blottas benet i leden och detta ger då upphov till smärtan. På ledernas ytterkanter brukar sk. bennabbar bildas. Dessa kan vara ganska vassa och kantiga och skapa mycket smärta. De leder som drabbas brukar ofta ha varit under stor belastning under lång tid, vilket har inneburit att ledens cirkulation har försämrats.
Ryggsnedhet (Skolios)
Skolios är något som gör att man har en kroniskt sned och krokig rygg. Detta är ibland medfött pga av ett kortare ben eller att ryggkotorna är kilformade. Men i många fall vet man inte orsaken till att ryggen börjar krökas och vrida sig. Skolios kan ske i många olika grader och i de flesta fall går det inte att göra någonting åt. Men ibland kan t.ex. en höft vara stelare än den andra och detta ger då en sk funktionell skolios. Behandlar man då höften,kommer ryggen att räta upp sig igen. Vid de fall då man har ett kortare ben så kan ryggen räta upp sig om man lägger i en tjockare sula eller en kil i skon på det kortare benet.
